Det var nog inte riktigt meningen att det skulle bli ett lyckligt slut. Det är ingen jävla komedi jag lever i, fan jag önskar att de var mer som på film. Det kan trassla till sig och verka helt kört men i slutet löser de alltid upp sig. Det bästa hade vart ett klockrent Nej. Nu kommer jag fortfarande att fundera på om de inte finns en liten liten risk, chans att de kanske finns ngt som helst intresse. Jag har iaf lärt mig en sak och de är att man inte ska snacka allvar på fyllan. Learning by doin' it. Synd bara att de är försent nu för att återställa allt till det som var. Jag känner mig bara så jävla ensam. Tror att jag och R är i samma position, vi har samma syndrom. Du fanns ju där, varför blev det inte mer? Jag vill ha dig i mitt liv, och jag har lyckats sumpa det bara för att jag vill ngt seriöst. Mycket vill ha mer. Jag klarade inte bara av att inte få säga Vi, Oss, titta dig i ögonen och säga hur mycket jag tycker om dig. Vi skulle skratta tillsammans och hitta på galna saker. Ha heta disskusioner om matematik, operativsystem, vilka hästkrafter som är bäst. Ditt leende skulle få mig att känna styrka igen när allt annat rasat samman. Jag förstår inte varför det blev som de blev. Jag måste vara korkad.

Jag blir så arg! Hur kan man vara så jävla okänslig? Attractive self-confidence business woman - Fuck you!

jag vet inte alls hur jag mår egentligen. Igår ville jag bara ta mitt pick och pack, försvinna härifrån och glömma allt. Iochför sig kommer jag inte ihåg mycket av de vi sa, men vissa saker stör mig. De där om i sommras och båten, min ''väns'' uppförande, och hur kvällen totalflippade när han gick efter henne. Varför ringde han ? Vad vill han egentligen? Jag blir inte klok, jag måste vara rätt duktig på att inbilla mig saker eller? Jag vet inte vad jag ska tro eller göra, de känns bara som om allt löst upp i atomer. Hej nya året! vad roligt jag hade! Om man kunde spola tillbaka och göra om skulle jag gärna göra det. Vänner gör inte så mot varandra. Jag undrar hur långsint man får vara och hur illa man får bete sig. Bror tycker jag ska slå henne på käften, dessvärre hjälper de inte mer än att bota min ilska lite. Hur mycket rätt har man att hämnas och hur mycket kan man skylla på alkohol?